omnipotent.se

Om bland tusen stjärnor någon enda ser på dig, tro på den stjärnans mening…

Sittande i en osedvanligt skön hotellfåtölj i ett väldigt trevligt hotellrum någonstans i svea rikes södra delar inser jag plötsligt något. En liten del lycka mitt i allt olöp. Olöp därför att det idag är tredje dagen utan just löp. Det löps inte speciellt mycket i mitt liv just nu. Viljan och ambitionen finns där, men uppenbarligen är dessa känslor inte alls så starka som jag trott. Trott och trott, mer önskat antar jag. Men i alla fall. Lycka trots en lång rad arbetsdagar, ingen under 12 arbetstimmar, ingen under sena kvällar, korta nätter, tidiga morgnar. Lycka trots ensamhet. Jag tvingar mig själv till femton minuter allmänstyrka varje morgon klockan 06:00 av den enkla anledningen att jag inte hinner något annat. Jag kliver direkt upp ur sängen, greppar hopprepet och kör igång, utan pardon. Nu finns det i och för sig möjlighet att springa ner till gymmet och springa på bandet men faktum är att följande rader skrivs i samtid med andra uppgifter. Jag jobbar febrilt med dagens sista arbetsuppgifter och när jag kör fast så skriver jag en bloggrad. Till slut blir det nog ett inlägg.

Givetvis har jag vetat om det här en längre tid nu. Man kan inte hinna med allt. Just nu har mitt nya jobb högsta prioritet och jag både vill och måste jobba mig in i detta med full kraft. Så småningom ger sig detta och jag får tid till lite mer regelbunden löpning igen. På helgerna ser jag till att springa så mycket jag hinner men det räcker förstås inte till någon vidare utveckling. Jag håller inte ens samma nivå utan tappar lite här och där, men inte så fort och inte så mycket. Den där morgonkvarten ger i alla fall lite muskulär stimulans vilket förstås är skönt.

Jag hoppas kunna komma ut på lite obanade vinterpass med Calle Stigfinnare snart, jag hoppas verkligen att hans skadebekymmer ger med sig snart. Jag längtar ut i skogen, ut i det vilsna.

Nu får jag nog inte ihop mer. Jag har några småsaker kvar innan jag är helt färdig vilket känns skönt. Imorgon väntar en ny LÅNG arbetsdag inklusive en del resande. Kanske hinner jag ner till bandet…

Vi hörs!