omnipotent.se

Stelt var det här!

DOMS idag. Delayed Onset Muscle Soreness alltså. I vanlig ordning kommer träningsvärken härledd till ett specifikt träningspass först två dagar efteråt. Fyrahundringar i torsdags – träningsvärk idag. En perfekt dag för ett planerat backpass alltså… Det värsta är att jag ser fram emot passet. Jag funderar på att springa iväg till St: Hans backar, men problemet med det är att jag måste passera en riktigt lång uppförsbacke för att överhuvudtaget ta mig dit. Det känns en aning kontraproduktivt att först springa 1km (av totalt 5-6) UPPFÖR för att komma fram till passet där jag sedan ska springa upp-ner-upp-ner-upp-ner, ja ni förstår poängen. Men kanske är det så det måste vara. Kanske är det så att det bästa sättet till att nå sub35 på 10km att möta ALLA uppförsbackar. Jo, så måste det vara. 12:00 sticker jag iväg. 8-10xbacke + teknik, hopp och skutt. Det ska bli hur roligt som helst! Jag förbereder mig med att lyssna på Soweto Gospel Choir – Oh Happy Day!

Whoa!

All is good – Bloggen är uppdaterad – Nu med bilder

Vård av hund

Jag använder en del av mina flextimmar för att vara hemma halva dagen idag och halva dagen imorgon. Eller, jag använder flextimmar som jag egentligen inte har, men som jag kommer att få jobba tillbaks framöver, det blir ju kul. Jag har alltså “vård av hund” just nu. Signe ligger här bredvid mig på ett täcke med sitt igensydda öga och sin stora tratt. Hon tittar bedjande på mig med jämna mellanrum och ibland tar hon tassarna och försöker fösa av sig tratten. Jag spelar Eric Bibb och Keb Mo’ för henne. Blues känns verkligen rätt just nu. Signe fiser en hel del av medicinerna hon får, eller kanske är det av osten som jag rullat in medicinerna i höhö! Hon blir lurad varje gång och tuggar inte ens de omsorgsfullt rullade ostkulorna av stureost som jag ger henne tre gånger om dagen.

Ikväll är det dags för hatälskaintervaller igen. Vi talar alltså om 20×400m. Jag sneglade på mitt papper där träningsprogrammet står nedtecknad, och jovisst, det ska gå snabbare idag än förra veckan. Så fungerar alltså löpträningen i stort. När man behärskat någon del vrids tumskruvarna automatiskt åt en aning. Det gäller att förbereda sig mentalt för ett sådant här pass och jag försöker se mig själv glida igenom intervallerna en efter en. Det är jobbigt förstås, men jag har kontroll. Jag knäpper mellantider och pustar en aning efter varje fyrahundring. De sista 3-4 varven får jag koncentrera mig lite extra på att hålla farten men jag klarar det galant! Så ska en mental slipsten dras, go’ vänner.

Träningsprogram var det ja. Coach har snickrat ihop ett prydligt program som sträcker sig fram till 3000m-tävlingen i Karlskrona 22 februari. Jag vet inte ens vilket tidsmål jag har…men det ordnar väl sig. Träningen i programmet är mängdmässigt ungefär som jag är van vid, med några tyngre pulseringar här och där.

Nähäpp, nu ska jag lira gitarr och skråla med i någon Billy Joel låt. Espresso serveras till förstås!

Pannkaka?

Ptja, tanken var medellång distans + corestyrka idag. Istället blev det till veterinären med Signe. Först här i Lund, sedan 1000 telefonsamtal, sedan akutremittering till djursjukhuset i Malmö, in med lilla vovven i ett akutrum. Sedan tre timmars väntan. Nu en bedrövad, trött och vinglig hund med igensytt öga, tratt, antibiotika och ögonsalva. Synen ska i alla fall inte vara skadad säger dom. Jag är tröttare än efter vilket intervallpass som helst…och ganska ledsen. Jag är verkligen jävligt blödig när det gäller skadade djur.

Jaja, nya tag imorgon. Det blir komprimerad träningsvecka istället. Imorgon ska jag springa fyrahundringar. Jag ska springa så jäkla fort och jag ska tänka på min lilla vovve mest hela tiden…förutom på de fem sista. Då ska jag tänka på hur lätt det går.

God Afton!

Ps. Gårdagens intervallpass var verkligen så himla skitbra att jag fortfarande är häpen över resultatet. Ds.

Min rostiga cykel…

Bäst jag äter först, men:

1. Min cykel är så dålig…och rostig.

2. Tisdagstusingarna bestod idag av tisdagssextonhundringar med 90s vila. Jag sprang, jag sprang och jag sprang…alla under stipulerad tid. Coach skrattade sådär gott som bara Coach kan efteråt. Skönt.

Jag återkommer.

Skäms!

Det finns två saker som jag verkligen ogillar. Det första är att det finns människor som inte har tak över huvudet. Speciellt i jävla skåne där det regnar halva året. Och de som faktiskt har makt att göra något åt saken ägnar tid åt att lagstifta mot fildelare och ordna mer pengar åt de som redan har fickorna fulla.

Åt mitt första ogillande gör jag så gott jag kan genom att skänka pengar till de som i alla fall försöker göra någon skillnad. Vidare sänder jag ett bloggens digitala “far åt helvete” åt dem som har störst makt och möjlighet att göra skillnad men inte gör det. Det räcker kanske inte långt men det stillar mitt ilskna sinne något. Samvetet då? Ständigt dåligt.

Det andra som gör mig illamående är emulgeringsmedel, smakförstärkare och konserveringsmedel. Speciellt i korv. Jag känner ingen som älskar korv lika mycket som jag gör. De som skryter med fina priser och som dessutom kostar mest, innehåller mest skit. Skämmes! Jag utmanar alla korvmakare att fixa fram en god korv som inte innehåller något E-ämne. Jag lovar att jag ska prenumerera på den. Tills vidare ska jag försöka ordna fram prylar för att göra egen korv. Det kan inte vara så svårt.

Ps. Min lista över saker som gör mig förbannad innehöll tre saker förut, men jag har slutat att köpa bröd och börjat baka mitt eget. Ds.

Ps2. Min lista över saker som gör mig förbannad är egentligen längre men vem orkar läsa mer om saker som gör mig förbannad? Ds.

Underbara älskade…intervaller!

Med mitt nya jobb följer en strikt planering av den lediga tiden där träningen har sin plats och familjen sin. Det får konsekvenser i form av att bloggen inte uppdateras som den förtjänar. Jag skulle gärna skriva ett inlägg om dagen, för herregud det finns många saker att berätta och tycka till om, i synnerhet vad gäller löpträning. Hur som helst…

Veckan som gått har varit något lugnare än den förra. I tisdags var tanken att jag skulle springa från jobbet och ner till idrottsplatsen för tisdagstusingar. När jag bytt om på jobbet och kommit utanför sjukhusets väggar upptäckte jag till min fasa att forerunnerns batterier höll på att ta slut. Således var det bara att springa hem, byta klocka och SEDAN sticka iväg till den frusna tartanen. Väl där var det inget att be för utan bara köra igång. Halkigt och ensamt satte jag så igång. Det är alltid lite trögt i början men under den tredje tusingen började jag komma igång och så brukar det vara. Tiderna höll sig nära 3:40 och vilan 60s kändes lagom. Jag hade nog kunnat kapa  vilan 5-10s och när den känslan kommer brukar ansträngningen vara perfekt avvägd. Fram till den åttonde kändes allt stabilt och sedan fick jag börja bita ihop för att hålla farten. Rejält jobbigt på den nionde och tionde men fortfarande enligt plan. Snittet för passet landade på 3:41min/km. Det ger 36:50 på 10km löpning och jag ligger precis där jag har planerat för den här årstiden. Nästa veckas långintervaller blir tvåtusingar, veckan därefter tretusingar och sedan snabbdistans. Efter ett sådant 4-veckorsblock borde det gå att öka farten ytterligare något, men vi får se.

Onsdagens träning blev sedvanliga 15km med 3,5km från jobbet, slänga av sig väskan och fortsätta ut på min vanliga tolva. Ett bra corepass hanns med efteråt. På torsdagen hade klubben planerat inomhusintervaller som finslipning för de som skall tävla under helgen. Ett utmärkt tillfälle för mig att få springa skiten ur mig alltså. 20×400m ordinerades av coach och start skulle ske varannan minut med målfart 78-82s/400m. Efter 10st kändes allting bra men hade börjat bli en aning ansträngande. Tiderna låg strikt på 79-80s och jag bestämde mig för att stanna efter 15 och behålla en positiv känsla. Efter 15 kändes det jobbigt men något sa mig att jag borde fortsätta. Således en till, en till och så en till. Vips var det bara två kvar till 20 och vem stannar då? 20 fyrahundringar totalt med ca 40s vila mellan varje. Snittet blev 79,5s idag och ännu ett bra besked på att träningen ger resultat, även om det är ständigt regnigt, blåsigt och mörkt.

Fredag är en intensiv arbetsdag för mig med full koncentration och massor att göra. Jag var ganska irriterad när jag kom hem och kände att kroppen ville ha en lätt jogg eller  vila istället för ett kombipass med teknik och styrka. Således fick det blir ett par glas vin, god mat och vila i tv-soffan. Nu är det lördag och jag ska strax byta om och ge mig ut i det mulna vädret. Runt milen blir det, inklusive lite backsprintar, hopp och studs.

Väl mött!

Jajjamänsan!

Nu börjar det ordna sig med dator och annat. Skönt att få allting på rätt köl igen. Jag såg att Mandriva släppts i en ny tappning för ett par månader sedan och när det begav sig sist hette distributionen Mandrake och var lätt och ledigt för mig som tröttnat på Slackware och det eviga “gör-det-självandet”. Nu heter det alltså Mandriva och levererades till mig på någon minut och sedan brändes ned på dvd-skiva. Sedan en snabb omstart och några minuter senare var allting klart. Jag valde den fetare versionen “One” där man har en massa bra program förinstallerade. ALLT fungerar och med VirtualBox installerat kör jag även sporttracks och är “homefree” även på den punkten.

På musikfronten har jag belönat mig i denna mörka vintertid. Spotify och jag har blivit kompisar. Här finns mer musik än jag någonsin kan önska mig, och jag får den NU! Inget krångel, lätt gränssnitt och bekväma spellistor där jag på några tiotals minuter proppat in musik som täcker alla sinnestämningar. Ah! Det är skönt när man får till tekniken som man vill ha den. Om nu bara wordpress kunde göra som jag säger också så vore allt perfekt. Jag får ta tag i det imorgon.

Efter förra veckans dryga 8 mil i löpspåren vankas det en lättare vecka nu med traditionsenliga tisdagstusingar imorgon, jobblöpning på onsdag, inomhusintervaller på torsdag och kombipass på fredagen. Jag vilar sedan lördag och på söndag som vanligt två timmar distans. Däremellan två corepass och mängden torde landa på runt 70km. Lagom en vecka i januari.

Nu vankas det nötter framför apparaten…tvapparaten. Vi hörs imorgonkväll!

Vart tog veckan vägen?

Träningen, arbetet och livet i största allmänhet har varit hektiskt den här veckan. Några detaljer:

• Kaffekvarnen bestämde sig för att gå sönder efter 2½ års intensiv tjänstgöring. Jag är ytterst besviken, men blickar nu framåt. Laga eller köpa nytt?
• 3 (tre) fartpass den här veckan är bra, men inget jag orkar varje vecka. Snabbdistans (i lerig och halkig terräng), backe (upp och ner) och femhundringar (i syraformat) har gjort mig rejält seg i benen och varnade mig med en snorig näsa igårkväll. Jag avvaktar långpasset i skrivande stund, men får se hur det känns i eftermiddag.
• 85km den här veckan om långpasset blir av. Skönt.
• Mitt nya jobb är bra, men intensivt. Ingen vila där inte.
• En månad kvar innan löneförhöjningen kommer, hoppas på en rejäl bit av kakan.
• Jag har bestämt mig för att springa 3000m  i Karlskrona 22 februari. Det blir…intressant.
• Min egen dator har jävlats i kombination med att wordpress inte gör som jag vill. Jag får ta tag i det idag.

Nu ska jag äta!

Jaha

Det blir inte mycket skrivet här, vilket är skitkasst. Inte lätt att hinna med dock. Jag har börjat mitt nya jobb med arbetstider som är precis som för “vanliga människor” men jag är ju inte van. Det blir långa dagar när man ska försöka peta ihop lite löpning också, men jag har tränat på bra och som vanligt. Två timmars långpass i söndags, distans och ett skitbra corepass i måndags, ett kanonbra men lerigt snabbdistanspass i skogen igår och premiärlöpning från jobbet med ryggsäck idag. 3½km hem och så slänga av sig ryggsäcken för att lätta på vikten lite och så iväg på resten av passet. Fungerade perfekt!

Jag har många bra blogginlägg på gång, men jag väljer förstås hellre att springa än att blogga vilket pressar lite. Förhoppningsvis får jag till något i helgen.