omnipotent.se

If your core is weak, nothing else can be strong

Träningsveckan har förflutit bra, men med ganska stela ben som inte riktigt var beredd på den attack av träning som jag bjudit på. Idag var det snabbdistansdags och jag bara dog totalt. Ett riktigt skitpass blev det. Kraftlösa ben efter tre fjärdedelar av passet och så var den dagen förstörd. Jag straffade mig själv med ett stenhårt corepass när jag kom hem. 15 övningar med det sammantagna namnet “Around the world” spöade min stackars lekamen så att jag grät av glädje (inombords förstås) när jag äntligen var klar. Men vips hade jag glömt den dåliga snabbdistansen och ser redan fram emot morgondagens långpass. Jag räknar med 1:45 i alla fall för att avsluta veckan som faktiskt kommer att landa på dryga 70km. Kanske inte optimalt med tanke på att det är uppstartsvecka, men…nä det finns inga men, och inga genvägar heller för den delen.

Trevlig helg, vi ses på måndag – då ska jag berätta om mitt nya jobb!

Säsongspremiär för tisdagstusingar!

Yes! Premiär för tisdagstusingarna igen! Lite långsammare fart så här i vintertider men ändå! Det blev 8 stycken idag för att mjukstarta första riktiga träningsveckan. 3:45-3:50 blev snittet med ca 1min vila mellan varje, och det är klart inte så mycket att hurra för men tanken är att det ska bli FLER tusingar vad det lider. Jämfört med höstens 3:35-3:40 kändes det långsamt idag, men å andra sidag var det ju kallare och sämre före. Dessutom: min hemma-tusing är ganska värdelös där varannan har ett uppförslut under de sista 400 metrarna vilket inte är så skoj. Dels för att det är jobbigt att springa uppför, dels för att man får bromsa sig i starten när man byter riktning, dels för att man ändå får uppförslut i slutet av “den lätta”. Således ingen vinst direkt. Tekniskt svår tusing och ångest varannan gång. Tyvärr har jag inte hittat någon bättre så jag får helt enkelt bara bita ihop och köra på. Benen klagade lite på slutet efter två veckor utan intervaller men jag bad dem hålla käften och det hjälpte en aning. Får bli ett gympass imorgon eller möjligtvis en morgonjogg eller kanske lite hopprep. Vi får se. Skönt är i alla fall att allting med mitt jobb är klart nu. Jag återkommer på torsdag. På torsdag ska jag föresten även springa trösklar. Det blir…kul.

Ps. Skorna rockar – färgerna är samma som i Etiopiens flagga så jag kände mig extra tuff och snabb. Ds.

Målen…

Målsättningar för nästa säsong är nu klara. Se HÄR

Ingen aning.

Helgen tjuvstartade redan på torsdagen när vi hade gåsamiddag med jobbet. Det var löjligt roligt, och jag som inte har varit på en rejäl fest på flera månader blev inte bara lite berusad av allt gott som serverades, utan rent ut sagt skitfull.  Dessutom hade jag tänkt att jag skulle passa på att fira min fina löpsäsong på samma gång för att liksom spara kroppen. Det gick ju över förväntan kan man säga. Fredagen blev alltså inte någon trevlig dag för undertecknad men det var ju självförvållat så det finns inte mycket att klaga på egentligen.

Jag petade i mig några skedar fil på fredagsmorgonen och förbannade mig själv och min dåliga karaktär. Lite till övers hade jag för de 60 festdeltagare som fick ta del av min briljanta showcase innehållande en mycket uppskattad quiz i klassisk tappning. Ännu mindre till övers hade jag till den goda maten och det goda vinet. Näe, ett glas rött uppskattar jag nog bäst i hemmets lugna vrå, gärna efter ett sjujävla pass löpning, 20×400m till exempel. Ett träningspass som kompletterar smaken av sydsluttning och eldiga bär, eller vad man nu kan tänka sig för beskrivning av ett gott rött vin eller för den delen löpning… Helgen fortlöpte med en resa till Halmstad-Göteborg-Borås-Halmstad-Lund och däremellan besök hos svärföräldrar, besök hos Signes kennelsyskon, hotellövernattning, däckbyte (från punkterat till opunkterat, whoa, jag är sjukt tuff som kan byta däck helt själv), hundutställning, hemresa. Får jag säga att jag var trött igårkväll?

Så börjar alltså 2009 års löpsäsong på allvar. Åter till den asketiska livsstilen som mager långdistanslöpare. Det blir havregrynsgröt, tidiga morgnar, blåst och skavsår. Det blir ensamhet, ångest och träningsvärk. Det är nu det börjar. Jag önskar att jag kunde kalla det för äventyr, men det vore en lögn. Hur fan ska man kunna kalla löpträningen för äventyrlig?! Inte i skåne under kommande månader i alla fall. Jag kan omöjligt njuta av 60 minuter distanslöpning i dit-och-tillbaka-tappning när jag vet att minst hälften kommer att springas i motvind. Oavsett vilket väderstreck jag springer åt. Jag vänder på steken och intalar mig själv att så här är det när man har valt att syssla med en sport som långdistanslöpning. Det är så här det ska vara, och jag ska vara glad att det är tungt och svårt. Skidåkarna jublar ju ty nu finns här snö att hasa runt på. De gillar ju när det är svårt och motsträvigt. De hyllar myrlöpning, däcksläpning, slalombacksintervaller och all annan form av tung, meningslös träning. Jag vill ha lagom sol, lagom vind, lagom hårt underlag, lagom vätskebalans och lagom lätta skor för att gilla löpträningen. Eller?

Jag vet faktiskt inte. Jag har ägnat de senaste 14 dagarna åt att försöka komma på varför jag springer och jag funderar fortfarande, lika undrande. Älskar jag löpning? Näe inte alls. Men jag måste lik förbannat springa. Jag försökte bryta ner tankarna till större bitar först, ungefär som jag gör på mitt arbete. Vänta med detaljerna, sortera upp de stora bitarna först och ta sedan tag i en bit och lös den. Således; älskar jag att träna överhuvudtaget? Nej, egentligen inte. Jag skulle lika gärna kunna ägna all min tid åt att göra något helt annat, som tar samma tid i anspråk. Ingen upplyftande tanke för en kille på 25 år som i sin blogg precis beskrivit att han ska springa 10km på mindre än 35 minuter. Likväl VILL jag ju springa den där jädrans milen på mindre än 35 minuter TROTS att jag inte älskar att springa, TROTS att jag inte älskar att träna. Jag förstod ännu mindre när detta mystiska faktum blev tydligt för mig.

Egentligen är det inte så konstigt om jag bara tar ett djupt andetag, sluter ögonen och vågar släppa in sanningen. Jag har alltid varit på samma sätt. Jag får för mig att det är något jag ska göra, och sedan bygger jag mig ett falskt, vi kan kalla det för, “älskar-och-måste-göra-jämt-och-inte-tänka-på-något-annat-LUFTSLOTT”. Jag har i mitt liv velat göra otaligt antal saker, allt från att gå på clownskola till att bli munk plus alla de klassiska; “jag ska bli polis”, “jag ska bli hockeyproffs”, “jag ska bli sponsrad skejtare”, tack och lov har några saker stannat vid tankar. Att jag har lyckats hålla fast vid löpningen i ungefär 20 månader nu känns som ett smärre mirakel när jag tänker efter. Det återstår att se hur länge jag fortsätter springa, nu när jag förstått att jag inte ens vet varför jag gör det. Tyvärr måste jag springa. Jag måste bara göra det. Jävla löpning.

Jag har köpt ett par skor – Adidas Adizero PRO. De är så sköna att jag ska ha dem inomhus i lägenheten hela kvällen. De är i massor av färger och hur tuffa som helst. Vi ses!

Igång!

Och så är 2009 års säsong äntligen här! 9 dagars löpvila blev det och idag kunde jag inte hålla mig längre. Det blev 10km med glada ben. 4:50 var tempot idag och det kändes lagom. Otrevligt väder som vanligt, det är väl bara att vänja sig, men vad spelar det för roll, nu ska det tränas och tränas och tränas och tränas!!

Målen är hyggligt formulerade men jag får erkänna att jag behöver lite tid till för att känna efter vad jag vill. Huvudmålet blir 35min på 10km vilket jag hoppas ska klaras av innan vi gör bokslut nästa år. Det blir tufft, men inte omöjligt. Kontinuiteten är viktig och det gäller att inte bli skadad. Halvmaran är lurigare eftersom det är ganska länge sedan jag sprang någon. Jag sätter målet lågt till Göteborgsvarvet och siktar på under 1:24, men gärna under 1:23 om jag kan träna bra under vintern. Om jag sedan känner mig nöjd tar jag sikte på 1:20 men som sagt är jag lite osäker på kapaciteten så jag väntar till efter varvet.

Utöver dessa två mål, som blir nästa säsongs enda tidsmål, vill jag springa minst ett 5km-lopp (Lundaloppet tror jag det blir) och till sist delta i så många av Skånes Grand Prix lopp som jag orkar med. Önskvärda formtoppar är Göteborgsvarvet, Malmö 10k, Trelleborgsloppet och Yddingeloppet. Jag har några hemlisar i rockärmen också men jag håller på dem en liten stund.

Jag ska hålla igång med lite timmeslånga pass nu under veckan för att smyga igång kroppen och på måndag börjar det på allvar igen! Imorgon firar jag årets viloperiod med att gå på gåsamiddag med jobbet. Det blir förmodligen roligt…väldigt roligt!

Hade, vi ses i löpspåren. På tisdag ska jag springa tusingar i Sjöbo, jävlar i mig! HURRA!!!!!!

Inget fusk…

Kroppen måste ha förstått att jag tänkte tjyvstarta löpsäsongen 2009 och gav mig en snorig näsa. Tillsammans med natt-jävla-skiften blir det sällan bra. Således inget fusk med löpning ännu. Vädret idag har varit det bästa jag sett på flera veckor men jag får nöja mig med en liten promenad istället för någon timme i löpspåren, BLÄ! Jaja, inget att göra. Jag köpte mig en ny kaffesort som tröst och ska sänka en espresso efter eftermiddagens promenad. Kanske att jag bränner av ett corepass ikväll om kroppen känns piggare…

Jag längtar så himla mycket efter löpning nu. Det är sjunde dagen utan löpning idag. Jag försöker intala mig själv att farten inte kommer att försvinna ur benen men det är svårt. Helst av allt vill jag köra en timmes distans och ännu hellre 10×1000m med 60s vila. Det hade varit smaskigt! Gilla läget, gilla läget, njut av ledigheten. Lättare att säga än att göra…

En mindre konferens med coach återstår innan säsongsplanen är helt klar. Väntar spänt på mailsvar…

Den tunga coreträningen!

Det blev ganska precis 40 minuter av coreövningar i cirkelformat med 30-60s hopprep mellan varje övning. Jag förstår nu varför jag inte gillar att träna inomhus, herregud så man svettas! Men man får stark överkropp vilket är bra! Dessutom är det roligt att hoppa rep. Jag vill minnas att jag var ganska vass i mellanstadiet, fick till och med hoppa med tjejjerna i klassen, bara det!

Trevlig Helg!

I vilans tider…

Idag är det dag 5 utan löpning. Jag saknar löpningen men känner hur kroppens alla miniskavanker läker ihop…eller i alla fall vill jag tro att det är så. Jag körde en halvtimmes core igår före frukost vilket kändes mycket bra. Jag ville ha ett par dagar helt utan träning och det har jag haft. Jag ska löpvila ett par dagar till, men ska hoppa lite rep och köra ett corepass modell tyngre imorgon, hurra

Uppdaterat

Nu är Tävlingar 2008 uppdaterad och klar!

En liten sammanställning av säsongens mål kommer förstås också om någon dag eller två. Jag ska fortsätta min säsongsvila ett par dagar nu och sedan köra igång med stenhård alternativträning och så kanske lite löpning till helgen igen, vi får se. Planeringen för nästa säsong får vänta lite men den blir inte mycket annorlunda än i år, bara snabbare.

Jag jobbar hela den här veckan inklusive nattskift under helgen vilket känns rövtrist förstås, men vad gör man? Är trött på att slita så här hårt med jobbet nu men nästa vecka lättar det tack och lov upp lite. Veckorna fram till jul blir inte så våldsamt jobbiga vad gäller arbetet men tyvärr har jag en del nattpass som stör mig lite, och som framförallt stör träningen.

Dags för hundpromenad och sedan lunchlagning innan jag cyklar iväg till jobbet. Jag ska glida uppför den jävliga backen från planetstaden och bara njuta av gårdagens resultat. 37:45!!!

Säsongsavslutning!

Bromölla 10km blev en total succé! Tiden blev personbästa med en hel minut och lyder 37:45. Dessutom en tredjeplats. Nu är det säsongsvila!!!!

God eftermiddag!