omnipotent.se

En rövig dag.

Träningsveckan har varit bra. Tusingar på tisdagen, lätt distans på torsdagen plus lite teknik i backe, långpanna 27km igår och imorgon avslutas veckan med lätt distans och löpskolning. Torde bli ungefär 50-52km under denna vecka, och det är ju helt okej.

Men det har ändå varit en dålig dag idag. En tung dag på arbetet och massor av jobbigheter. Jag hoppas att jag kan sova gott inatt…god natt.

Föresten…målgången på Heleneholm Halvmarathon:

Det blev ju bra!

Det blev 1:43:39 i årets tävlingspremiär på Heleneholms Halvmarathon. Jag lyckades ta det hela som en “träningstävling” och sprang de första 12km i 4:59/km för att sedan krypa ner till 4:42 under den andra halvan. (18-21 gick i 4:34-tempo)
Bra supporterklubb hade jag, och kostade på mig ett litet skutt med klackarna ihop över mållinjen till fanklubbens stora glädje!
Det är nog första gången jag lyckas genomföra ett pass på det sätt jag från början har tänkt, och det tyder väl på lite mognad?

Slut på skrytet, jag orkar inte dra en hel rapport om loppet. Det var roligt och jag träffade en hel del märkliga men lustiga människor.
Imorgon väntar 6×1000m och jag är laddad till tänderna! Mitt favoritpass!

Lufttrummis, pannkakor och hallongrädde!

Imorgon är det tävlingspremiär. Jag är skitnervös! Jag har är ju bara en måttlig motionslöpare som inte springer i någon tävlingsklass eller ens gör speciellt bra tider, men jag KÄNNER mig lite som en atlet när jag förbereder mig och när jag tänker att jag ska tävla. Jag äter bra, försöker sova och vila lite extra dagen innan, håller koll på smhi och försöker lyssna på inspirerande musik. När jag gör det, så sitter jag oftast med laptopen i tvsoffan. Tv’n är inte igång men jag ser min spegelbild i den. Jag lufttrummar och sjunger med så mycket jag kan om om jag kisar lite så ser det faktiskt nästan ut som att det är jag som sitter bakom pukor och cymbaler någonstans där borta.

Jag åt dubbla portioner gröt till frukost, inte för att jag tror speciellt mycket på det där med kolhydratuppladdning för det är mest jobbigt, men för att det är skönt att gå hela den sista dagen innan man ska tävla och känna sig lite extra mätt och belåten. Man får en mysig och pösig känsla i kroppen och jag försökte liksom tänka mig att varenda cell i kroppen får ett extra AXA-gryn att smaska på just idag – lite som en fredagsbelöning. Till lunch tog jag en helt ny vändning, matledes alltså. Jag stekte ett lass pannkakor och jag vispade grädde som jag sedan vevade ner en massa hallon i. En riktigt smaskig lunch och som fyller syftet av ‘klapp på axeln’ för väl utfört arbete under hela vintern. “Nu får du äntligen stå där på startlinjen med alla de andra, och för en kort stund så vet de inte att du är långsammare än de flesta av dem, du är en av dem, en löpare” är budskapet. Jag är lite stram i musklerna sedan gårdagens löpskolning, men jag försöker hela tiden tänka mig att morgondagens tävling faktiskt är en del av marathonträningen och det viktigaste är att inte bränna ut mig helt och hållet utan att göra ett taktiskt bra lopp med en snabbare andra halva om det är möjligt. Det vill säga, meningen är inte att jag ska vara helt tipptopp och perfekt förberedd med kanonpigga ben, utan jag genomför en träningstävling för att ge mig själv lite feedback från vinterns långa träning och för att seeda mig till en lite bättre startgrupp i Sthlm 31/5.

Det ska hur som helst bli väldigt spännande att se hur min taktik håller imorgon, gör den det så kommer jag att vara supernöjd!
Håll tummarna!

På plats.

Befinner mig just nu strax utanför Halmstad. Det är ett ganska pressat schema här under helgen och inte mycket ledig tid. Imorgon väntar långpanna och jag har lyckats hitta en riktigt fin runda som jag planerar att ansätta med min lekamen. Till min stora besvikelse såg jag precis väderprognosen för morgondagen. Den var fylld av tunga regnmoln! Idag har solen strålat och det har varit en fantastiskt vacker dag utomhus. Varför, varför varför sprang jag inte idag istället?! Nä, för jag hade planerat att springa imorgon söndag…i regn. Skämt å sido, planen är alltid att långpasset skall springas på söndagar, och så även denna helg. Därför får jag lov att stå ut, regn eller inte. Luftfuktigheten lär i alla fall vara hög och psyket får nog en rejäl match. Suck, det gäller att tanka upp sig med positiva tankar nu för det finns liksom inte utrymme för något annat än att bara ge sig ut. 28km varav 4 i marafart, från 17-21km har jag tänkt. Det tråkiga är förstås att man blir kall. Jaja så länge man håller igång så går det nog bra. Och vem vet, kanske är det uppehåll just när jag är ute?

Hurra, ledig i dagarna tre!

Äntligen ledig! Jag säger ‘äntligen’ oavsett om jag bara jobbat två dagar och sedan är ledig, eller om jag jobbat fem dagar. Det spelar liksom ingen roll. Ledigheten är lika uppskattad ändå, och det känns verkligen som ett ‘äntligen’! Jag tror att det måste vara så, att man känner att det ska bli jädrans skönt att få vara ledig, även om man var det för bara några dagar sedan. Jag är sällan speciellt konstruktiv under mina lediga dagar utan dräller mest omkring här hemma. Lund är en omöjligt tråkig stad att “bara gå runt i”. Jönköping var ganska så lätt på det viset. Tröttnade man så tog man första bästa stadsbuss till köpcentrat A6 och där kunde man lätt bränna både tid och pengar. Nu kan jag ju i och för sig ta första bästa pågatåg och inom 15 minuter befinna mig mitt i Malmö så jämförelsen kan tyckas dålig, men det är den inte! Varför? Jo för att då har jag bytt stad! Det känns som att vara på en annan planet och jag måste liksom orientera mig på ett annat sätt. På A6 är det bara att traska runt tills man tröttnar, utan att behöva fråga om vägen. Hur som helst hade ju Jönköping andra nackdelar; som inga jobb till exempel. Vi trivs i Lund, men det är förbaskat trist emellanåt. TUUUR att vi får hem en liten valp snart!

Det finns egentligen inte alls tid till att sitta här och skriva. Jag ska till Halmstad och tåget går om 2½ timme. Innan dess ska jag:
- Diska
- Bädda
- Duscha
- Packa (!!!)
- Ta bussen ner till centralstation

Helvete så stressad jag blev nu. Bäst att jag kör igång!

Träningen går i alla fall bra tycker jag. Vilovecka och endast tre fjuttiga löppass. Visserligen planerad långpanna om 28km på söndag, men det märks ändå skillnad i benen. Jag brände av ett mustigt corepass innan frukost idag och det kändes bra. Hur som haver, jag får börja packa nu. Ska bara dricka kaffe först…