omnipotent.se

Bokskogslöpning och säsongsfinal!

Mja, det blev inte under 60minuter som jag hade planerat. Men 12km terränglöpning på en rejält kuperad bana på 62minuter är inte fy skam ändå. Jag sprang som bekant Yddingeloppet idag och det var en rolig upplevelse och jag åker tillbaks till bokskogen i Torup även nästa år. Denna söndag bjöd på fantastiskt höstväder men dagen startade lite halvknepigt. Jag äter gärna pannkakor till frukost och jag är även känd som pannkakskungen i södra Sverige. Denna dag var en pannkaksdag hade jag bestämt och glad i hågen klev jag upp klockan 08.00 för att blanda pannkakssmet. Jag vispade i ordning smeten vars recept är lika hemlig som cocacolas dito. Hur som helst stekte jag alla pannkakorna och började äta. Ungefär här påminde Veronica mig om att man ju drar tillbaks klockan idag. Skit! En hel timmes mindre sömn och längre till löpstart än jag planerat.

Vi anlände till Torup i god tid, jag värmde upp i lugn och ro, ställde mig i startfållan men hamnade på något sätt lite längre bak än jag planerat. Folk lyckades smyga runt mig på något sätt och när starten gick stod jag lika stilla som i kön på Willys (läs tidigare inlägg om lata butiksbiträden tack). Till slut kom jag då iväg även om det var trångt. De två förstakilometrarna gick långsamt och jag kom ingenstans då folk tycktes vara mest i vägen hela tiden. Vid tredje kilometern kände jag att det fick vara nog och jag drog på enligt devisen “when struggling, speed up”. Benen svarade med ett “tjohej” och vips var loppet igång på riktigt. Jag körde mitt eget lopp och tempot var bra. Jag störde mig lite på att jag tappat tid i starten men det kändes ju fint i benen nu.

Vid 8 kilometer kom en period av tristess och jag tappade tempot i några minuter. Rejält kuperat var det och jag började oroa mig för mjölksyra. Jag bet ihop och bestämde mig för att försöka springa ifatt några jag legat bakom en längre bit. Visst fanns det lite kraft kvar och de två sista kilometrarna gick strålande. Jag visste såklart att mitt tidsmål var kört men det är ändå bättre att komma i mål och veta att jag kanske kanske hade kunnat springa lite fortare än att göra ett lopp där jag riskerar att löpa in i väggen och göra negativa kilometertider resten av loppet. Jag är alltså nöjd med mitt taktiska upplägg idag, men skulle ha dragit upp tempot redan efter första kilometern.

Dagen i övrigt har jag spenderat i soffan. Skönt. Nu är jag ledig i tre dagar till och det ska bli underbart! Jag ska komplettera min löpgarderob med långa tights och ett par skor till. Mina distansskor har gjort sitt och ska slängas. Dessutom går min utveckling av löpsteget riktigt bra och jag behöver ett par tunnare skor.

Bluck!

Tjenamoss tomtebloss!

Hepp! Sista träningspasset är sprunget för denna säsongen. Nästa säsong börjar för min del den 3 december då maraträningen drar igång. På söndag ska jag springa Yddingeloppet (12km) och sedan följer lite välförtjänt vila samt lugn och trevlig distanslöpning under hela november. Stadigt ökat antal kilometrar/vecka är planen.

Ikväll ska jag iväg på festligheter med några kollegor samt respektive bättre hälfter. Det blir trevligt, men förhoppningsvis lugnt och stilla (förhållandevis) så jag inte får svårt att äta kolhydrater imorgon. En liten miniladdning skulle jag vilja hinna med.

Äh, jag har inget att komma med idag. Det blir inget gnäll och inget roligt. Kanske imorgon?

Pong!

De kalla öronens symfoni.

Jag cyklade till jobbet imorse, som vanligt. Det var mörkt och mitt främre cykellyse är trasigt. Det var trasigt redan när jag fick den från butiken, men jag fick inte byta. Snålt. Jag såg alltså inte så mycket, men man kan inte cykla långsamt bara för det. Jag har nerförslut hela vägen till jobbet så då kan man dra på och känna sig lite som en dopad cyklist i Tor dö Fraans. Jag har en blå jacka och ingen gul ledartröja men känslan är densamma tror jag. Hur som helst var det jävligt kallt imorse. Jag har ju lurarna från mp3spelaren i öronen så trumhinnan är ju lite skyddad från blåst och kyla, men örsnibbarna gjorde nästan lite ont på spurten fram till sjukhusets cykelparkering. Så cyklar jag ju fort också men det kan inte ha varit mer än 2-3 grader runt halv sju när jag trampade mot betongklumpen USiL. 

Jag hade en bra dag på jobbet idag. Jag önskar bara att jag var lite mindre tramsig och flamsig. Kanske är jag trött, kanske är jag bara tramsig och flamsig inuti, eller så är det något fel på mig. Ibland tror jag det. Det var ändå en bra dag idag. Det var väldigt lite att göra och då blir det lätt ingenting gjort istället….bra.

Jag måste skaffa mig en hobby. Löpningen tar en hel del tid och är ju såklart någonting jag gör på min fritid, men mina få lediga dagar kan jag ju inte springa hela tiden. Träningen tar ju en begränsad tid den dagen och sedan blir jag mest sittande i ett hörn. Veronica är ju inte hemma så mycket på veckodagarna nu mera så jag har ju inte direkt någon att prata med. Då sitter jag mest och gör ingenting. Jag gillar inte att läsa böcker på min lediga tid längre. Det känns mest gammalt och grått då. Det är ju även så att det är höst, så risken för att bara bli sittande är ju betydligt högre än en solig dag i april…eller? Hur som helst ska jag försöka komma på något att göra på min fritid. Helst ska det inte innefatta tv-spel… Jag vill gärna ha ett, men jag förstår ju att det skulle få förödande konsekvenser för mitt sociala liv. Just det…mitt sociala liv. Det går ju inte direkt på högvarv, men jag gör heller inte så mycket för att förbättra det. Alltså, en hobby är vad jag vill ha.

Det finns ju sjukt många saker man kan göra på sin fritid, men de flesta är väl rätt så töntiga och inget att ha? Jag vet inte, jag vill bara inte göra ingenting.

Träningen går jävligt bra. Jag är skitsnabb nu.

Bunk!

Trist inlägg?

Hej! Jag är så trött så trött. Jag har sovit dåligt inatt och jobbat hela dagen. Jag sov en stund framför tvn för en liten stund sedan. Det var skönt, men man blir så skev i skallen när man vaknar och det fortfarande inte är “riktig läggtid” för en vuxen man i min ålder. Således får jag sitta uppe en liten liten stund till. Veronica är ute på kalas efter tenta idag.

Och träningen? Långpanna imorgon sätter punkt för en mycket bra träningsvecka och allt känns bra. Det är två veckor till Yddingeloppet och det skall nog kunna bli en obehaglig upplevelse om jag får som jag vill. Mer tempo och lite intervaller nästa vecka och sedan fila fram en finfin form sista veckan. Jag ska springa i mina lättare skor på tävlingen. På träning, och senast på den långa tröskeltempolöpningen svarade kroppen kanonbra även med de tunna skorna så dem får det bli!

Vad gäller träning och utrustningen man ju behöver, har jag enorma krav och är utan tvekan övertygad om vad som är av god kvalitet. Jag har två par skor som jag varvar mellan. Båda är från Asics; GT2120 samt den lite lättare DS Trainer. De fungerar ypperligt båda två! Hurra för Asicsskor! Jag har löpt med Saucony och med New Balance och barfota, men ingen slår Asics när de gäller löpglädje och passform…i alla fall med mina ankfötter.

Strumpor behöver man ha såklart och mitt senaste par är från Asics. De är av någon konstig standardstorlek från 39-41 eller nått och det blev inte helt bra. Jag är mitt emellan storlekarna… Jag har prövat ett par från Seger och de var värdelösa, gick sönder i hälen och var allmänt dåliga. I somras hade jag ett par från Nike som det inte var något speciellt med förutom priset som var alldeles för högt för ett par strumpor. Summa summarum? Asicsstrumpan är jäkligt bra men skulle behöva passa bättre.

Kalsonger. Craft är det enda valet för mig. På vintern ett par med extra vindskydd för snoppen och det är ju tacksamt. På sommaren ett par tunnare som inte skaver och gnider.

Tights. Ett par korta, ett par långa, ett par varma. De korta är från Adidas konstigt nog. De är lite längre än ett par riktigt korta men är inga capritights. De har en liten klistrig remsa på insidan längst ner som gör att de sitter fast och inte glider upp. Mycket bra! Spöade alla andra märken med hästlängder. De långa tightsen har jag inte behövt ännu, men nu börjar det vara kyligt så jag ska snart köpa mig ett par. För de riktigt kalla passen har jag ett par vintertights, men de används mycket sällan.

Vindbyxor. Från Craft. Prasslar och låter. Använder jag aldrig utan mest som överdragsbyxor.

Vindjacka. Från Craft. Den har en tight passform, väger nästan ingenting, har inte mer än en ficka som dessutom sitter baktill nere vid ryggslutet. Jackan har ingen hög äcklig krage och har dessutom limmade dragkedjor. Ett sånt kanonbra plagg att jag egentligen vill krama designchefen på Craft och ge honom eller henne en nyblandad hallonsmoothie. ÄNTLIGEN en jacka som är gjord för löpare och inget annat. Inget prassel, inga kompromisser och inget onödigt trams som man ändå inte använder.

Tröja. Jag har ett gäng olika, men trivs bäst i en coolmaxtröja från…just det, Craft. Fungerar bra och sitter bra. Inga konstigheter.

Jag har en mössa från New Line, men inga vantar för dem har jag tappat bort. Jag frös häromdagen….huu! Slutligen äger jag en pulsklocka från Suunto (T4) med en tillhörande GPS-pod. Den fungerar så bra att jag nästan blir rädd för att mäta saker. Dessutom ser den inte ut som en husvagn som den ohyggligt töntiga Garmin Forerunner 305 som ju skymmer en medellång löpare på sikt haha!

Ja, det var nog ett trist inlägg att läsa, men jag vidhåller att detta är främjande av friskvård. Ut och spring!

Bryssel, lågpuls och feta butikstjockisar!

Min syster gifte sig i helgen. Det var trevligt. Jag var där såklart, höll tal, drack vin, sprang på löpband och så där. Bröllopet var i Bryssel så jag fick möjligheten att se Europas hufvudstad och det var väl inte någon speciell upplevelse vill jag påstå. Det är hur som helst mycket trevligt med bröllop och det är roligt att det nu bara är jag kvar i vår familj som inte är gift. All eyes are on me? Jajjebulls det kan man säga! Det bästa, förutom det vackra bröllopet var min systerson TILLIKA gudson som ju hade blivit en riktig liten tjockis med gubbmage och allting. De säger att han ser ut precis som jag gjorde när jag var liten… Tack familjen, det känns bra! Jag vände det till något bra och sa till den lille pågen att “titta på mig, det är precis som en framtidsspegel, så här vacker kommer du att bli om sisådär 24 år.” Då sket han ner sig… Barnets engelske far säger att jag har “magic laxative hands” som fungerar mot alla typer av förstoppningar. Hm, kanske vore en karriär? Resten av resan var i alla fall trevlig med ett undantag; det jävla gollumplanet vi flög hem med! Fy fanken det var inte någon trevlig upplevelse. Det skramlade och skakade och tjöt och väste hela resan, och där ett tag trodde jag att det skulle ramla lös någon viktig bit från ena vingen. Vi kom i alla fall hem till slut och nu är jag ledig fram till fredag, hurra!

Jag lågpulstränar lite. Jag har köpt Dr. Maffetones bok “Training for Endurance” och den har många bra idéer om löpning eller uthållighetsträning och träningsfysiologi överhuvudtaget. Jag läser den med stort nöje i alla fall. Jag orkar inte köra hela lågpulskonceptet förrän efter Yddingeloppet men jag håller pulsen nere på den lätta distansen. Idag står det i alla fall tröskeltempo på schemat och då blir det minsann ingen lågpuls. Hur träningen går? Jo tack den går fint. Kör mina 4 pass varje vecka och snart är det tävlingsdags igen, hurra!

Ibland blir jag bara så arg när jag handlar mat. Ofta finns det dem jag brukar kalla för butikstjockisar. De behöver nödvändigtvis inte vara feta, men kännetecknas av att man ser dem när man går runt och handlar, och föresten är de oftast tjocka. De gör ingenting utan går omkring och petar på varor och pratar med kollegor. Allra minst öppnar de en till kassa fastän kön har hunnit sträcka sig ner till bananerna i andra änden av butiken. Jag får en stark lust att ropa; “ÖÖÖH FETTO! JUST DU JA, MED VALKARNA! ÖPPNA EN KASSA TILL!” Självklart lägger jag band på mig, jag ber dem inte ens snällt, utan köar och tiger. Inte speciellt smart, men man får inte säga sådana saker till sina medmänniskor även om man tänker dem så högt att hon eller han nog hör lite ändå. Jag gillar inte matbutiksfolket speciellt mycket, eller i alla fall väldigt sällan. Tänk att de säljer mat från hela näringskedjan men ändå kan anses vara ganska låga i rang själva haha. Usch, det var en elak sak att skriva, men tänk efter lite nu. Det finns en hel del oförätter och dumheter man varit med om, just i anslutning till matbutiker. Nä, jag får släppa detta nu, jag måste ringa till Bryssel. Hotellet har dragit för mycket pengar!

Klunk!